Fjällresan!!!

Vi spenderade onsdag-söndag vecka 12 i Grönfjäll, eller närmare bestämt i Stennäs.

När vi åkte upp på onsdagen så var det uppehåll till vi kom till strax innan Åsele, då blev det helt plötsligt snöstorm. Jag blev lite besviken eftersom det enda jag längtat efter var en solig fjällsemester.. 

Det var som om himmelen öppnade sig.  Det vräkte ner snö och kändes som orkanvindar när vi skulle kliva ur bilen i Vilhelmina för att äta pizza. 

Men så när vi satt där och precis hade ätit färdigt så var det som om någon drog upp persiennerna. Genom fönstret såg vi en klarblå himmel och solens strålar sökte sig in genom fönsterrutan. 

Så hade hoppet återvänt till mig. Vi blev så glada av detta solsken att vi svängde in på det fina bageriet och köpte med oss både det ena å det andra av gosakerna som fanns i disken innan vi styrde kosan mot Stennäs.
 

Eftermiddagen/kvällen gick åt till å göra sig hemmastadd å packa upp all mat vi hade med oss, man skulle nästan kunna tro att vi skulle vara borta i två veckor och inte 5 dagar... :)

Torsdag började som onsdagen slutade med snö och väldigt starka vindar.

Vid lunchtid mojnade det dock så vi tog en promenad till uppfarten till Grönfjäll camping och tillbaka till stugan. Senare på eftermiddagen sprack det upp och blev soligt men fortfarande blåsigt.

Så vi tog bilen en sväng till Kittelfjäll för att införskaffa en ny diskborste, toaborste och lite ved.

 Mamma och Magnus hämtar ved på Handlarn..

 Har aldrig åkt bilvägen till Kittelfjäll så det var roligt att göra det nu när solen tittade fram och det var klar sikt. 

Mycket fin natur!!

(foton tagit från vägen vid stugan)

Fredagen bjöd på växlande molninghet med en hel del sol, dock lite väl blåsigt för att det ska vara sådär riktigt skönt att vara utomhus. 

Men vi är inte dom som stannar inne pga lite blåst så vi tog pick och pack och spenderade dagen i Kittelfjäll. Magnus och pappa åkte i backarna medan jag och mamma passade barnen och fikade. 

När backen stängde och vi kände oss nöjda med att vara ute så var det dax att bege sig in på afterskin!

Magnus och pappa drack öl och jäger, medan vi andra tog alkoholfria alternativ. 

Hugo var mest framme vid trubaduren och dansade! Mamma som inte brukar skämmas över något kom till vårt bor å sa:

- Nu får ni minsann själva gå å dansa med er son framme vid scenen å bli skrattad åt! 

Folk hade till och med tagit fram mobilerna för att knäppa kort på honom!!! 

Hilmer var en glad bebis som vanligt. Han åt, fick en ny blöja och somnade sedan om!!

 Vi åkte tillbaka till stugan vid sextiden för att laga middag och sedan myste vi till vi gick å la oss!

Lördag åkte vi till Hemavan/Tärnaby. Det var bara Magnus som varit där tidigare för hiskelens massa år sedan så vi tänkte att vi skulle kolla in stället. 

Mamma passade barnen och vi andra åkte slalom/snowboard. 

Hugo åkte snowracer och var helt fascinerad över grillkåtan. Varje gång de åkte förbi den skulle han självklart gå in och "Mommomaj" skulle följa med honom. 

Än en gång tyckte mamma att Hugo var skämmig eftersom de var in i kåtan hur många ggr som helst och det var samma folk som satt där varenda gång! :)

Vi avslutade dagen med en grillbuffé på Centrumhuset innan vi åkte de 12 milen tillbaka till stugan. 

Eftersom det varit så blåsigt så hade vägarna förvandlats till livsfarligt glashala och vi var bara några cm ifrån att glida in i ett broräcke. Detta trots att mamma och pappa, som låg nån kilometer före oss, ringt och varnat för just det stället eftersom de fått sladd, på sladd mellan broräckena.

Men vi kom hem oskadda till stugan lagom trötta av fjälluften och gick å la oss med detsamma. 

Söndagen packade vi bara ihop vårt pick och pack och städade stugan. Vi städade nog noggrannare än det brukar göras. Vi tog ut mattor, dammsög, torkade golven och dammtorkade samt städade toaletten. Köket städade vi när vi kom dit, vi torkade bla ur kylen och besticklådan.

. 

Så strax innan lunch lämnade vi fjällen för denna gång och vände åter till avgaser och slask.. En härlig tripp med mycket avkoppling och lugn och ro!! En del sol fick vi allt så klaga ska jag inte göra!!

Mys i Bräntis, på ÖOR & i Agnäsbacken!!

Helgen innan vi åkte till fjällen, dvs helgen för tre veckor sedan var vi en sväng till Bräntis innan vi åkte ner till Övik.

Det var strålande sol och bara en minusgrad. Så himla skönt väder!


Magnus åkte bräda..



 medan Hugo lekte i pulbacken..

 och jag passade Hilmer som sov i vagnen (läs; solade).


Fikade gjorde vi också! Korv med bröd och festis/kaffe.

Sedan bar det av till Övik.
Magnus skulle ju på nå galej med Nonne. De va visst Sator som skulle spela på "HC", som det hette på min tid!

Jag spenderade lördagkvällen med att hänga på stallet i Svedjeholmen med Karro som skulle förbereda inför söndagens debut på dressyrbanan.

För att få rätt känsla på det hela så köpte jag med mig en pizza som förr i tiden. Fast då var det Bolognese från Dianas som gällde men jag fick nöja mig med en Calzone från Helenas.

Kände mig dock som en bortsprungen hund på ÖOR.. Kände knappt igen någon, varken häst eller "männisch".. Det var ju bra många år sedan jag var aktiv på den anläggningen!!

Karro började med att rida Paula. Hon var inte direkt samarbetsvillig, och vi vet ju varför i dagsläget men det är en historia för sig..

 Efter att hon ridit Paula så var det dags att ta in och göra ordning Britta för att rida igenom programmet sådär kvällen innan tävling. Men när Karro ryktade henne så upptäckte hon värmeökning och svullnade på höger fram och bakben. Så det blev ingen tävling för detta fina ekipage.. :(

Men de laddar om för nya tag 1 maj i Vännäs!!! Gissa vem som ska vara där och hejja fram dem om inte jag!!!

Söndagen tillbringades i Agnäsbacken med familjen och mina föräldrar. Kanonväder även denna dag!
Jag åkte slalom. Jag kan ju nämna att det är ELVA ÅR sedan jag stod på ett par slalomskidor sist.

Oj, så ovan jag var och vilken hiskelens dålig balans jag har fått.
För att inte tala om den ofattbara värk jag fick i benen!!!! Jag orkade inte ens ta mig ned för backen utan att stanna minst tre gånger å vila mina stackars ben å fötter.
Det blev ju inte direkt bättre av att pjäxorna var en storlek för små så att det kändes som om stortån nötts ned till hälften av sin ursprungliga längd.
Sedan var ju skidorna på tok för långa!! Jag är 172 cm lång och hade fått ett par skidor som var 170 lång...
De ska vanligtvis vara mellan 10-20 cm kortare än ens längd!!

Jag frågade när jag köpte liftkortet var den lättaste backen var och fick då förklarat hur jag skulle åka för att komma dit.
Tror ni att min pappa tog mig dit?

Nej!!! Han drog i väg med mig till en av de brantaste backarna... Jag var så arg att jag grinade!!! Det hela slutade med att jag tog av mig skidorna och gick ner för backen!!!!

Ja, pappa och Magnus tyckte nog att jag var hur skämmig som helst med det sket jag blanka fan i, jag var så förbannad!

Så tog jag liften upp och åkte i den backe som jag tänkt åka i från början och då gick det så bra så.
Ja, inte var jag någon världstjärna direkt, men jag tog mig ner utan att ramla och utan att ta av mig skidorna och traska i backen!

Det framsteget var jag nöjd med för denna gång, med tanke på att det var elva år sedan jag åkte sist!

Så var det dags att lägga skidorna åt sidan och grilla lite korv istället!
Mamma som passat pojkarna medan vi åkt fick nu lite vuxet sällskap!

Men så for hon iväg och hyrde skidor åt Hugo som skulle få prova på att stå på ett par slalomskidor för första gången i sitt liv. Gick riktigt bra måste jag säga!

Han åkte både mellan morfars skidor...

... och blev dragen efter en stav!

Ett litet videoklipp när Hugo provar slalomskidorna!

Efter att solen gått ner och vi lämnat Agnäsbacken så gjorde vi ett besök hos min farmor i Bjurholm.
Roligt att träffa henne igen. Det var på Hugos dop som jag sist träffade henne och det är på tok för långt mellan gångerna. Det får det bli ändring på!

Här är farmor med två av sina barnbarnsbarn..

Farmor tyckte det var så roligt att vi gett Hilmer just det namnet. Så hette nämligen farmors pappa och Hans som Hilmer heter i andra namn hette min farfar i tilltalsnamn och min pappa heter det i andranamn. 

 En mycket lyckad helg var nu över! Bara att ladda om och förbereda allt inför den kommande fjällresan.

Sömngen

Från flera håll har vi fått höra att våra pojkar måste ha fått en bra sömngen. En gen som gör att de sover som stockar!

De somnar oftast hursomhelst, varsomhelst, närsomhelst..

Som här la vi dem i vaket tillstånd i vagnen, men medan vi tog på jackorna så hann de somna innan vi ens hunnit utanför lägenhetsdörren...

Hilmer verkar dessutom ha slutat att äta på nätterna. Han brukar somna vid 19-20-tiden, äta vid 22-tiden för att sedan sova och vakna tidigast 06.15.. 

Ofta somnar han om och sover till strax efter nio.. 

Antar att man inte ska klaga!!! ;)

Hilmers utveckling..

Har ju som vanligt inte kommit mig för att blogga och tiden den bokstavligt springer iväg..

Hilmer växer så det knakar..

De här bilderna är tagen på hans två månaders dag..


Hugo skulle till vilket pris som helst ligga och sova med lillebror. Eftersom han inte kunde flytta Hilmer till sängen så flyttade han allt i sängen till Hilmer..

Mina mysgubbar!!!

 

Hilmer utvecklas för var dag och jag blir så hemmablind.. Jag försöker att noterna när framstegen sker men så helt plötsligt så kommer jag på mig själv undra över när började han med de och när började han med de..

Bäst jag skriver ner allt innan jag glömmer bort allt!!

Hilmer började fästa blicken vid tre veckors ålder, svarsleende började han med vid fyra veckors ålder och jollrar nyanserat vid fem veckor.
Vid två månaders ålder så sträcker han sig efter sakerna i babygymmet och får katten där att spela medvetet.


Han har ju även varit på rymmen från gymmet den lilla krabaten!!!

Detta skedde vid 9 veckors ålder. Han lyfte på ryggen, sköt på med fötterna och gled på huvudet.. 

Hjälp!!! Jag blev orolig att han redan skulle börja åla runt här hemma men han har än så länge bara farit från gymmet nån enstaka gång sedan det hände första gången.

Nu jollrar han långa haranger när man pratar med honom!!! Han försöker även att sätta sig upp när han halvligger.. Riktigt stark är han lillkillen våran!

Samtidigt som jag skulle vilja att tiden stod still kan jag inte bärga mig att se vad som kommer härnäst i hans utveckling...